Jag heter Johannes och är 20 år ska bli 21 jag har haft en väldigt bråkig bakgrund som många andra!
Det började med alkohol och vidare till cannabis och sedan vidare till lite tyngre droger, amfetamin och benzo.
Mitt liv var misär och det var det ända jag kände till även från barndomen. Jag har suttit på barnhem vidare till fosterfamilj! Men sen kom jag och min lillebror tillbaka till vår mamma!
Men livet i Helsingborg började inte bra för jag började att slåss så fort jag kom dit jag börja stjäla och sen börja jag missbruka när jag var 12 år.  2018 gick jag in på behandling för jag pallade inte leva i den misären som jag gjorde och jag var där i 14 månader och allt gick bra! Tills jag beslutade att åka tillbaka till Helsingborg..
Jag hade nog redan bestämt mig i för att börja använda igen trots det att de tog mig 3 månader efter jag kommit hem men där efter så börja jag igen och det gick åt helvete allt ihop!
Så jag packade mina väskor och drog till Stockholm för att se ifall jag kan få igång något där!

Men GUD hade andra planer för mig! Och jag blev uppringd av Nina Eriksson och hon sa att jag kunde komma till henne och hennes man Peppe Eriksson så jag drog till dom istället och Nina berättade om ett stödboende upp i Norrland i Ursviken utanför Skellefteå.
Jag har bott här i fem månader och jag är ren och har en plan och jag ser inget mörker längre. Min tunnel har jag gått igenom och den har varit mörk och den har varit väldigt svår att ta sig igenom men nu när jag har tagit mig igenom så ser jag bara ljus.
Utan Gud, utan mina nära och kära och LP för den delen så hade jag inte klarat mig!
Men idag pluggar jag upp mina betyg och har mycket på gång! Och jag är så tacksam för att Herren inte lämna min sida utan stod kvar och vägledde mig på sin väg!

Halleluja