Hej!
Jag heter Sebastian Sjöö, jag är 17 år gammal och kommer från Stockholm.
Min familj består av mamma Mia, pappa Samuel och mina syskon Simon och Sofia.
Jag har flera intressen i livet men ett av dem som ligger närmst hjärtat är fiske. Hur det intresset uppstod vet jag faktiskt inte, jag har bara alltid älskat att fiska. Friden man känner när man är ute på en spegelblank sjö med strålande sol är en frid som inte mycket annat slår,
men det som gör fiske så speciellt är att den friden helt plötsligt kan bytas ut mot adrenalinfyllda minuter som
slutar i glädjetårar när du landat din drömgädda.

Trots att fiske är en sådan fantastisk hobby som ligger otroligt varmt om mitt hjärta, så är det inte det som ligger högst upp på min lista.
Det som jag sätter högre upp än något annat i mitt liv är min relation med Jesus, kungars kung.

Jag har fått privilegiet att växa upp i ett hem där Jesus alltid har varit en central del av vår
vardag, där nästan varenda släktträff hade något inslag av bön och sång-och-musik tillsammans.
Min morfar dedikerade stora delar av sitt liv till att vara aktiv inom den kristna barnverksamheten med barnmöten som han höll i på olika konferenser runt om i landet. Denna kallelse fördes sedan vidare till mina föräldrar som också la ner många år till att driva ett skivbolag med kristen barnmusik som heter Änglalåt.
De åkte även runt på massor av olika konferenser där de, precis som morfar, höll i barnverksamheten med barnmöten.
Det här gjorde att min barndom präglades av att gå på barnmöten och att få resa runt på olika konferenser med mina föräldrar.
För mig gav allt detta en riktning för mitt liv redan från ung ålder och jag bestämde att mig tidigt att jag ville leva hela livet med Jesus.
Idag är Jesus allt för mig, utan Jesus hade jag aldrig varit där jag är idag.

Nyår 2019-2020 förändrades mitt liv totalt. Varje år anordnas nyårsfestivalen UNITE och året 2019-2020 skulle vara mitt femte år.
Veckorna innan unite 20 var några av de tuffaste veckorna i mitt liv, det kändes som att satan gjorde allt han kunde för att få mig på fall.
Det var som att allt kom på en gång, smärtan i min skadade rygg blev värre, det kom otroligt mycket skolarbete på en och samma gång vilket skapade en jättestor press för att jag då hade väldigt höga krav på mig själv, jag vacklade i min tro och gled längre och längre bort från Jesus, jag föll på flera fronter med saker som jag kämpat med i mitt liv och det kändes som att den här jätten av synd, skuld och skam bara växte och växte.
All den här skiten gjorde till slut att jag kände mig så otroligt ovärdig guds kärlek och det bara tryckte mig djupare ner i fördärvet.

Detta hände trots att jag visste att Jesus redan har betalat det högsta priset och att han älskar mig precis för den jag är.

Så inför Unite 20 var jag inte taggad på något sätt alls. Jag ville helt ärligt knappt åka. Men jag bestämde mig för att åka bara för att hänga med de vänner som man bara träffar några gånger om året på exempelvis denna festival. Jag hade verkligen noll förväntningar på Gud.
När jag väl kom till Västerås och träffade alla fantastiska människor så var det faktiskt väldigt skönt att bara få vara med dem och inte tänka på något annat.
Dock hade ryggen blivit så dålig att det inte gick en minut utan att jag tänkte på det. Unite fortsatte i vanlig ordning och på måndagskvällen den 30:e hade ett gäng från Norge som heter Jesus Revolution konsert. I slutet på konserten hade huvudartisten Oddleiv en predikan som jag ärligt talat inte lyssnade så mycket på, men det sista han sa var ”Everybody with backpain, come forth to the left of the stage.” Alltså ”Alla med ryggsmärta, kom fram till vänstra sidan av scenen.”

När han sa ordet ”backpain” var det som att någon tryckte på en knapp, det gick från att knappt ha lyssnat till att jag uppfattade varenda ord han sa.
Jag kände att det var till mig han talade. Jag tittade på min kompis Celine som visste om mina ryggsmärtor och det var som att jag kunde läsa ”Gå fram” i hennes ögon. Så jag gick fram och började prata med Oddleiv och berättade om min skada och smärtan jag upplever dag ut och dag in i min rygg.
Han sa då åt mig att sätta mig på kyrkbänken vilket jag gjorde och sedan höll han upp mina fötter och tryckte mina höfter bakåt så att jag satt med god hållning.
Då visade det sig att mina ben är olika långa och att det är en effekt av skadan i min rygg som bidrar med otroligt mycket smärta.

Därefter bad han och en till för mig och befallde smärtan i min rygg att försvinna och mitt ben att växa ut och det gjorde det.
Mitt ben växte ut och blev lika långt som det andra och all smärta försvann i min rygg.
Jag brast ut i glädjetårar och kramade om Oddleiv. Sekunderna efter allt detta skett kom det fram en kille som sa att han också hade smärtor i ryggen.
Då gjorde Oddleiv på samma sätt som han gjort med mig och visade att hans ben var olika långa på grund av skadan, bara att enda skillnaden var att den här gången var jag den som bad för honom istället för Oddleiv. Jag höll en fot i varje hand och såg att benen var olika långa, därpå bad jag på samma sätt som Oddleiv hade bett för mig, en kort befallande bön att benet skulle växa ut och smärtan försvinna och där hände det.
I min hand kan jag se att benet växer ut och grejen är, det här var bara början.

Efter dessa fantastiska mirakler sände Oddleiv ut oss med orden ”Ut och be för ungdomarna här.”
Den kvällen uträttade Gud så otroligt mäktiga mirakler, saker som för mig bara varit en dröm långt bort.
Vi såg flertalet ben växa ut i våra händer, axlar som blev helt fria från smärta, ben, armbågar, handleder, knän, det var ingenting som inte blev helat den kvällen.
Det här fortsatte sedan dagen efter vilket då var nyårsafton. På nyårsafton så är det alltid dansgolv med rave och party. I raven så blir det väldigt varmt och svettigt så jag var tvungen att gå ut och lufta mig, Medans jag går ut så ser jag några av mina vänner som ber i en ring runt en tjej som heter Cornelia. En av de i ringen såg mig och vinkade dit mig samtidigt som hon pekade på ryggen. Då förstod jag att de bad för hennes rygg. De bad en lång fantastisk bön men tyvärr kände Cornelia ingen skillnad i hennes rygg efter bönen.
Då frågade jag om jag bara kunde få hålla i hennes fötter medans hon satt i soffan, hon sa ja och jag gjorde på det sättet som Oddleiv beskrivit och lärt mig.
Jag tryckte bak hennes höfter mot ryggstödet och höll i hennes hälar. Det var den största skillnaden på två ben som jag någonsin sett.
Det var lätt 5 cm som skiljde, men det skedde helanden överallt den kvällen också så vi bad en kort befallande bön på exakt samma sätt som tidigare och ännu en gång, i mina händer växte benet ut.
Alla i ringen fylldes av extas och vi prisade Gud tillsammans.
Dagen efter under morgonmötet försvann all resterande smärta i hennes rygg.

Efter unite 20 kom jag ihåg att innan den jobbiga perioden i december så hade jag bestämt mig för att jag skulle lägga ner hela livet för Jesus, att han skulle få använda mig hur mycket han ville på vilket sätt som han än önskade.
Jag kommer ihåg att jag sa en kväll i november ”Jag lägger ner hela mitt liv för dig, gör vad du vill med det.”
Det här var bara ett av flera mirakler som skedde under Unite 20.

Det jag vill säga med det här är att det inte finns någonting i den här världen som kan skilja dig från hans kärlek.
Det spelar ingen roll hur förstört ditt liv är, Han valde att ta döden på ett kors för din skull för att du ska kunna leva i frihet.
Oavsett vad du har gjort eller gått igenom så vill han använda dig till att bygga sitt rike här på Jorden.
Bibeln säger tydligt att man inte behöver vara en pastor eller en apostel för att dessa mirakler ska ske genom en.
Det enda du behöver göra för att Gud ska använda dig är att tro.

”Dessa tecken ska följa dem som tror:
I mitt namn ska de driva ut onda andar. De ska tala nya tungomål.
De ska ta ormar med händerna, och dricker de något dödligt gift ska det inte skada dem.
De ska lägga händerna på sjuka, och de ska bli friska.”
Markusevangeliet 16:17-18

/Sebastian Sjöö